Allmän information om prospektering och fältarbete
Syftet med prospektering är att identifiera områden i berggrunden där metaller förekommer i en sådan utsträckning att deras exploatering beräknas vara ekonomiskt lönsam. Målet med prospekteringen är därmed att lokalisera områden som är gynnsamma för gruvdrift. Prospektering i sig är ett starkt forskningsarbete och varje verksamhetsutövare är skyldig att rapportera de resultat de får från undersökningsarbetena. Staten samlar fortlöpande in forskningsmaterial och resultat i form av slutrapporter.
Ett modernt, miljövänligt och ansvarsfullt samhälle behöver metaller i allt större mängder och där spelar malmprospektering en central roll. På grund av globala spänningar och etiska skäl strävar EU alltmer mot självförsörjning av råvaror, samt identifiering och hantering av tillhörande värdekedjor. Prospekteringsindustrin och gruvindustrin ingår i Sveriges mineralstrategi. Malmprospekteringsstudier omfattar geologiska, geofysiska och geokemiska forskningsmetoder. I Sverige regleras mineralprospektering främst av minerallagen.
De vanligaste metoderna för prospektering
MANUELLT PROSPEKTERINGSARBETE
Geologisk kartering och provtagning
Geofysiska mätningar
MASKINELL PROSPEKTERING
Provtagning av bottenmorän
Djupborrning
Undersökningsdiken
Geologisk kartering och provtagning
Geologisk kartering innefattar registrering och mätning av geologiska observationer, samt provtagning av jord, stenblock och berggrund med handburna verktyg. Arbetet sker vanligtvis till fots i terrängen.
Stenblock och berggrund är ibland synliga eftersom de kan sticka upp från markytan. Om de inte är synliga kan de exponeras genom att man temporärt avlägsnar den växtlighet som täcker dem, eller gräver i jorden med en hacka eller spade. Eventuella spår som orsakas av kartering och provtagning återställs efter provtagningen.
Geofysiska mätningar
Geofysiska metoder används för att mäta berggrundens olika egenskaper. Mätningarna samlar in information om berggrundens geofysiska egenskaper i området, såsom berggrundens magnetism, elektriska ledningsförmåga, densitet eller strålning.
Mätningar kan utföras från luften med flygplan, drönare eller helikopter. Geofysiska mätningar kan även utföras från marken, oftast till fots, på skidor eller med snöskoter. Vid vissa mätningar används kablar eller annan utrustning som tillfälligt placeras på markytan och tas bort efter att mätningarna är gjorda.
Bottenmoränprovtagning
Metoden för provtagning av bottenmorän används för att samla in prover från jordlagret närmast berggrunden. Provtagningen utförs genom slagborrning med ett ihåligt genomströmningsblad med en diameter på ungefär 5 cm. Vikten på ett moränprov är ungefär 500 gram. När provtagningsröret tas upp ur marken sammanpressas provtagningshålet av vikten från den omgivande jorden. Borrmaskinen är försedd med breda gummihjul eller däck, vilket gör att den kan flyttas över marken utan att orsaka någon form av permanent skada i naturen.
Djupborrning
Djupborrning, även kallat diamantborrning eller kärnborrning, resulterar i ett stenprov i form av en borrkärna. Det är närmare bestämt en bit av berget som följer med röret upp till markytan så att det kan analyseras närmare. Efter att borrkärnorna har lyfts ut ur röret transporteras de till arbetsområdet för att undersökas av geologer. De utvalda proverna skickas till laboratoriet för analys.
Borrningen utförs med hjälp av en borrigg som har en bredd på ungefär 3 meter. För att enkelt kunna förflytta personer och borrkärnor i terrängen används även ATV eller snöskoter. Befintliga leder och skogsvägar används så långt som möjligt. När det inte finns någon skogsväg att tillgå måste ibland träd fällas för att borriggen ska kunna ta sig fram i terrängen. Trädfällning kan även behöva göras för att skapa utrymme för borriggen på den plats där borrningen ska ske.
Vatten behövs för djupborrning eftersom borren måste kylas ner för att inte överhettas. Vatten hämtas ofta från ett närliggande vattendrag eller ett annat borrhål. I sällsynta fall transporteras vatten till borrplatsen.
När borrningen är avslutad lämnas ett ungefär 10–20 cm långt metallrör kvar på platsen och en försegling placeras på rörets öppning.
Undersökningsdiken
Undersökningsdiken grävs med en grävmaskin för att frilägga berggrunden. Dikets djup beror på hur långt ner berggrunden befinner sig. Jordmassorna som grävs bort läggs i högar bredvid diket i väntan på att diket ska fyllas igen. När berggrunden har blottlagts utförs geologisk kartering och provtagning, vilket kan kräva att stenblock avlägsnas med olika verktyg. Efter provtagningen återfylls dikena med den ursprungliga jorden och området återställs.
Kommunikation om prospekteringsarbete
Prospektörerna rekommenderas att använda tydlig och öppen kommunikation om prospekteringen och dess olika faser och effekter till berörda sakägare. Dialog med sakägare är nyckeln till framgångsrik prospektering.
Initial kontakt
Samrådsmöte eller telefonkontakt med förberedande information hålls innan arbetsplanen skickas ut. Markägarens önskemål och tidpunkt för undersökningar diskuteras.
Undersökning i fält
Om det är nödvändigt kan planering av körvägar, skademinimering, trädfällning, säkerhet och vattenuttag diskuteras med berörda sakägare ute i fält.
Delgivning av arbetsplan
En skriftlig arbetsplan som beskriver arbetet, området och tidsplanen skickas ut. Ett delgivningskvitto bifogas och ska returneras till prospektören.
Överenskommelser
Om en fastighet tas i bruk för exempelvis väganvändning, parkering eller plogning kan en överenskommelse träffas om till exempel en återställningsplan.
Prospekteringsarbete
Undersökningar i tillståndsområdet ska ske inom ramen för den delgivna arbetsplanen.
Sanering och återställande
Sanering, återställningsåtgärder, säkerhetsfrågor, övervakning.
Skadeersättning
Skadebedömning, förslag till ersättning, utbetalning.
För mer information:
Ta kontakt!
Har du några frågor eller vill du ha mer information om mineralprospektering? Vi hjälper dig gärna både via mail och telefon. Du hittar våra kontaktuppgifter nedan.
